{"id":2664,"date":"2022-04-04T16:56:33","date_gmt":"2022-04-04T14:56:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.visvis.se\/?p=2664"},"modified":"2022-04-04T16:57:45","modified_gmt":"2022-04-04T14:57:45","slug":"vakta-pa-orden-ingen-dum-ide","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.visvis.se\/index.php\/2022\/04\/04\/vakta-pa-orden-ingen-dum-ide\/","title":{"rendered":"Vakta p\u00e5 orden ingen dum id\u00e9"},"content":{"rendered":"\n

4 april 2022<\/em>. Att ord inte betyder samma sak f\u00f6r evigt och f\u00f6r alla \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt. En artikel och ett radioprogram ig\u00e5r ger exempel p\u00e5 hur detta intressanta fenomen kan diskuteras och analyseras.<\/p>\n\n\n\n

I en understreckare i Svenska Dagbladet<\/strong> ig\u00e5r (3 april 2022) diskuterar Lars Melin<\/strong><\/a> ordet \u201dsanning\u201d och hur det \u00e4ndrat betydelse \u00f6ver \u00e5rhundraden (OBS – betall\u00e4nk). Melin \u00e4r docent i svenska vid SU och i mitt tycke en av Sveriges b\u00e4sta popul\u00e4rvetenskapliga skribenter.<\/p>\n\n\n\n

Melin p\u00e5pekar bl a att respekten och v\u00f6rdnaden f\u00f6r det som \u201dsanning\u201d st\u00e5r f\u00f6r har breddats de senaste 200 \u00e5ren. Han ber att vi bl a erinrar oss Tegn\u00e9rs Det eviga<\/em> fr\u00e5n 1810 \u2013 en del kanske minns vad det st\u00e5r i andra strofen: \u201dDet sanna \u00e4r evigt: kring himmel och jord osv\u201d. Knappast. Idag kan vi t ex tala om sanningar i flertal och parallellt, din och min sanning, eller rentav alternativa sanningar.<\/p>\n\n\n\n

Flera av oss, inklusive undertecknad, har v\u00e4l menat att detta fr\u00e4mst \u00e4r postmodernistiska filosofers p\u00e5fund men det \u00e4r inte hela sanningen (sic!). Enligt Melins intressanta analys kan man m\u00f6jligen s\u00e4ga att dessa t\u00e4nkare haft, som han uttrycker det, \u201den b\u00f6rdig jordm\u00e5n\u201d att verka i. Denna jordm\u00e5n \u00e4r helt enkelt den gamla vanliga spr\u00e5kutvecklingens mylla som i det l\u00e5nga loppet \u00e4ndrar det mesta i de flesta spr\u00e5k, med undantag m\u00f6jligen f\u00f6r matematikens och logikens som huvudsakligen utvecklas genom till\u00e4gg men kanske inte s\u00e5 mycket genom betydelsef\u00f6rskjutningar.<\/p>\n\n\n\n

Vore jag svenskl\u00e4rare skulle jag snarast s\u00e4tta Melins artikel i h\u00e4nderna p\u00e5 elever fr\u00e5n nian och upp\u00e5t.  Eller om jag var filosofil\u00e4rare. Eller varf\u00f6r inte samh\u00e4llskunskapsl\u00e4rare. Det \u00e4r fruktbart att g\u00e5 in med olika vinklingar alltifr\u00e5n spr\u00e5khistoria till semantik till politiska samtal.<\/p>\n\n\n\n

Krydda g\u00e4rna \u00f6vningen med att \u00e4ven lyssna p\u00e5 g\u00e5rdagens Filosofiska rumme<\/strong>t i SR P1 som r\u00e5kade r\u00f6ra sig inom samma omr\u00e5de. (Finns i poddform h\u00e4r.<\/a>) D\u00e4r diskuterar Lars Mogensen<\/strong> med tre skarpsinniga personer om \u00e4mnet \u201dspr\u00e5ket och v\u00e4rlden\u201d \u2013 underrubriken \u00e4r \u201dett samtal om hur orden f\u00e5r sin mening\u201d. De tre \u00e4r spr\u00e5kfilosofen Hana Kalpak<\/strong>, SU, kognitionsprofessorn Peter G\u00e4rdenfors<\/strong>, LU, och f\u00f6rfattaren Torbj\u00f6rn Elensky<\/strong>, regelbunden skribent i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.<\/p>\n\n\n\n

Jag f\u00e4ste mig inte minst vid ett konstaterande av den sistn\u00e4mnde, n\u00e4mligen att hans erfarenhet \u00e4r att alla de texter han skriver konsekvent missf\u00f6rst\u00e5s i stort eller sm\u00e5tt av l\u00e4sarna, till stor del beroende p\u00e5 skilda uppfattningar om ords betydelser och konnotationer. Det \u00e4r v\u00e4l en erfarenhet m\u00e5nga av oss har, n\u00e4rmast dagligen, fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l texter som samtal. Elensky drog ocks\u00e5 fram ett bon mot av Flaubert: Det finns inga synonymer. Inneb\u00f6rden av det \u00e4r att \u00e4ven ord som betyder detsamma har sina egna, specifika val\u00f6rer men aldrig \u00e4r exakt lika.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4gger man ihop dessa iakttagelser k\u00e4nner man sig tacksam f\u00f6r att vi \u00f6ver huvud taget kan f\u00f6rst\u00e5 varann. Men man kanske inte ska vara alltf\u00f6r s\u00e4ker p\u00e5 det?<\/p>\n\n\n\n

Olle Alexandersson<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

4 april 2022. Att ord inte betyder samma sak f\u00f6r evigt och f\u00f6r alla \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt. En artikel och ett radioprogram ig\u00e5r ger exempel p\u00e5 hur detta intressanta fenomen kan diskuteras och analyseras.<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true},"categories":[28],"tags":[116,112,117,115],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p7ym19-GY","jetpack-related-posts":[{"id":2306,"url":"http:\/\/www.visvis.se\/index.php\/2021\/11\/16\/humtank-gor-utspel-om-humaniora-i-skolan\/","url_meta":{"origin":2664,"position":0},"title":"Humtank g\u00f6r utspel om humaniora i skolan","date":"16 november, 2021","format":false,"excerpt":"16 november 2021. I en debattartikel i Svenska Dagbladet ig\u00e5r varnar Peter K Andersson, universitetslektor och medlem i tankesmedjan Humtank, f\u00f6r att humanioras f\u00f6rsvagade st\u00e4llning i skolan kan g\u00f6ra Sverige kulturellt isolerat.","rel":"","context":"I \u201dNyheter\u201d","img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.visvis.se\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/Skarmbild-2021-11-16-180835.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":1633,"url":"http:\/\/www.visvis.se\/index.php\/2019\/05\/10\/antligen-asa-wikforss-invald-i-svenska-akademien\/","url_meta":{"origin":2664,"position":1},"title":"\u00c4ntligen! \u00c5sa Wikforss invald i Svenska Akademien.","date":"10 maj, 2019","format":false,"excerpt":"Svenska Akademien \u00e4r \u00e5ter de aderton. Och det allra sista invalet, annonserat idag (10 maj 2019), kunde knappast ha varit b\u00e4ttre. I december tar filosofiprofessorn \u00c5sa Wikforss plats p\u00e5 stol nr 7. D\u00e4rmed f\u00e5r akademien en medlem som stridbart och klokt st\u00e5r upp till f\u00f6rsvar f\u00f6r kunskap och intellektuell hederlighet.\u2026","rel":"","context":"I \u201dNyheter\u201d","img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":1866,"url":"http:\/\/www.visvis.se\/index.php\/2019\/12\/03\/stor-pisa-lattnad-berattigat\/","url_meta":{"origin":2664,"position":2},"title":"Stor PISA-l\u00e4ttnad \u2013 ber\u00e4ttigat?","date":"3 december, 2019","format":false,"excerpt":"3 december 2019. Idag infaller \u00e5rets triennala PISA-dag. PISA \u00e4r n\u00e5got av ett \u00e5terkommande hot mot nationen, ungef\u00e4r som en olycksb\u00e5dande komet med passage \u00f6ver himlen vart tredje \u00e5r. Men i \u00e5r kanske en och annan rektor \u00e4nd\u00e5 t\u00e4nker hissa skolflaggan. Sverige har n\u00e4mligen g\u00e5tt fram\u00e5t. Kometen utpl\u00e5nade inte Skolverket\u2026","rel":"","context":"I \u201dKommentarer\u201d","img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":2101,"url":"http:\/\/www.visvis.se\/index.php\/2021\/04\/15\/forskningskommunikation-varfor-det\/","url_meta":{"origin":2664,"position":3},"title":"Forskningskommunikation – varf\u00f6r det?","date":"15 april, 2021","format":false,"excerpt":"15 april 2021. Syften och motiv som kan ligga bakom forskningskommunikation var en huvudpunkt p\u00e5 \u00e5rets stora Forum F\u00f6r Forskningskommunikation. Rapport. Kommentar. Ig\u00e5r genomf\u00f6rdes \u00e5rets FFF-konferens, Forum f\u00f6r forskningskommunikation, en del av den p\u00e5g\u00e5ende vetenskapsfestivalen i G\u00f6teborg. Givetvis digitalt. Den v\u00e4lmodererade och tekniskt i huvudsak v\u00e4l genomf\u00f6rda konferensen bj\u00f6d p\u00e5\u2026","rel":"","context":"I \u201dKommentarer\u201d","img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":2131,"url":"http:\/\/www.visvis.se\/index.php\/2021\/05\/02\/storm-over-pisa\/","url_meta":{"origin":2664,"position":4},"title":"Storm \u00f6ver PISA","date":"2 maj, 2021","format":false,"excerpt":"30 april 2021. F\u00f6rmenta manipulationer av det svenska resultatet har v\u00e4ckt ont blod. Men kanske dags att sl\u00e4ppa PISA-\u00e5ngesten? . Kommentar. Riksrevisionen har i en rapport skarpt kritiserat att en alltf\u00f6r stor andel av elevpopulationen uteslutits eller fallit bort i den svenska varianten av 2018 \u00e5rs PISA-unders\u00f6kning, dessutom p\u00e5 tvivelaktiga\u2026","rel":"","context":"I \u201dKommentarer\u201d","img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":2091,"url":"http:\/\/www.visvis.se\/index.php\/2021\/03\/26\/malmobibliotekarier-rapporterar-fran-forskningscirkel\/","url_meta":{"origin":2664,"position":5},"title":"Malm\u00f6bibliotekarier rapporterar fr\u00e5n forskningscirkel","date":"26 mars, 2021","format":false,"excerpt":"\u00a026 mars 2021. Skolbiblioteket \u00e4r en synnerligen potent men l\u00e5ngt ifr\u00e5n utnyttjad resurs menar bibliotekarier i en nyligen genomf\u00f6rd forskningscirkel. Rapport. \u201dWikipedia \u00e4r bra och finns p\u00e5 Google. Det \u00e4r bra eftersom det st\u00e5r om allt p\u00e5 mitt spr\u00e5k.\u201d I ett n\u00f6tskal beskriver detta en nyanl\u00e4nd elevs f\u00f6rh\u00e5llande till att\u2026","rel":"","context":"I \u201dKommentarer\u201d","img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]}],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.visvis.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2664"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.visvis.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.visvis.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.visvis.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.visvis.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2664"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/www.visvis.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2664\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2666,"href":"http:\/\/www.visvis.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2664\/revisions\/2666"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.visvis.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2664"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.visvis.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2664"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.visvis.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2664"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}