16 november 2021. I en debattartikel i Svenska Dagbladet igår varnar Peter K Andersson, universitetslektor och medlem i tankesmedjan Humtank, för att humanioras försvagade ställning i skolan kan göra Sverige kulturellt isolerat.
Artikeln på SvD Kultur bygger på en färsk rapport från Humtank, en tankesmedja som enligt programförklaringen vill ”stärka humanioras roll såväl inom som utanför de akademiska institutionerna” och ”i offentligheten visa på de humanistiska ämnenas relevans och bärkraft i samhället”.
I artikeln lyftar Peter K Andersson bl a fram den svajiga ställning som moderna språk har och pekar på att det bidrar till klyftor mellan olika samhällsklasser men också mellan stad och land, eftersom mindre skolor inte har tillgång till de lärarresurser som behövs. Ytterligare ett problem är att humaniora blivit ett slags redskap för politisk styrning, säger han.
T ex i ämnet historia, menar han, har lärare och elever fått lov att ägna mycket tid åt direkt arbete med skolans s k värdegrunder. Det har gått ut över det historiska ämnesinnehållet, men om detta i stället hade fått sitt rättmätiga utrymme skulle förståelsen för etik, empati och människokännedom infunnit sig mer eller mindre av sig självt hos eleverna.
Vi har inte tålamod med humaniora, tror Peter K Andersson. Men paradoxalt nog genomsyras hela samhället av just humaniora utan att särskilt många tänker på det, inte minst sådana spektakulära företeelser som TV-serier och spel. Och utbildningssystemets olika nivåer måste ses som en sammanhängande helhet, påpekar han: ”Vill vi ha ungdomar som läser skönlitteratur, som kan skilja mellan de och dem och som kan konversera på andra språk än modersmålet, så måste vi också satsa på dessa kunskaper – från förskolan till forskarnivå.” Någon måste ha kunskaperna och det måste finnas plats i skolans undervisning för att förmedla den.
Dessa idéer och andra finns och utvecklas närmare i den nämnda rapporten, Humaniora i skolan. De humanistiska ämnenas plats och villkor i den svenska gymnasieskolan och i grundskolans högre år. (Humtank rapport 6 – du hittar en lista med alla rapporter här).
Som förslag till lösningar framförs att den humanistiska forskningen måste kopplas tydligare till skolämnena, särskilt i lärarutbildningen, att värdegrundsfrågorna även de måste knytas ihop med humanioraforskningen, t ex genom att låta forskningen visa hur synen på etiska frågor förändrats från antiken till nutid, men också genom att det görs direkta, riktade satsningar på humanistiska gymnasieprogram.
Vad tycker du? Oavsett om du är humanist, samhällsvetare, naturvetare eller något annat – ge din syn på humanioras roll i skolan och samhället så publicerar vi dina åsikter här. Skicka dina synpunkter till .