26 mars 2021. Skolbiblioteket är en synnerligen potent men långt ifrån utnyttjad resurs menar bibliotekarier i en nyligen genomförd forskningscirkel.
Rapport. ”Wikipedia är bra och finns på Google. Det är bra eftersom det står om allt på mitt språk.” I ett nötskal beskriver detta en nyanländ elevs förhållande till att söka information på internet.
Citatet finns i en uppsats av skolbibliotekarien Maria Gellert på Norra Sorgenfri gymnasium i Malmö och den ingår i en nyutkommen antologi på temat samverkan skolbibliotekarier–gymnasielärare. Författarna är alla skolbibliotekarier i Malmö och de har deltagit i en forskningscirkel som VIS ordnat på uppdrag av Malmö stad. Cirkeln har kretsat kring informationssökning, gymnasiearbetet, språk och läsande men också skolledningens inställning till biblioteket.
Antologin som heter Skolbiblioteksglasögon på! En forskningscirkel för samverkan mellan skolbibliotekarier och gymnasielärare (VIS skriftserie nr 11, Malmö 2021) ligger i högsta grad i tiden. Den senaste skollagen (2010) stadgade att alla elever ska ha tillgång till bibliotek, vilket som bekant en del skolhuvudmän försökt slingra sig undan eller i varje fall spela ner till ett minimum. Debattens vågor kring detta och kring skolbibliotekens roll och ställning har tidvis gått höga de senaste åren.
Under samma period har flera röster höjts angående brister i elevernas läsförmåga. Det har också gått upp för alltfler lärare och rektorer att skolbiblioteket och skolbibliotekarierna kan spela en viktig roll i en alltmer digitaliserad skola och hjälpa till att rusta eleverna inom det kunskaps- och färdighetsområde som förkortas MIK – medie- och informationskunnighet.
Till det ska läggas att tillströmningen av elever i kategorin som numera kallas ”nyanlända” har haft en ny puckel pga av oron i världen under 10-talet – alltså elever som kommer från kulturer, utbildningssystem och internetmiljöer som oftast skiljer sig väsentligt från Sveriges. De här eleverna har ofta även avsevärda problem med språket, i varje fall den första tiden här i landet. Det står alltmer klart att skolbiblioteken kan göra en stor insats här.
Alltså var det logiskt när regeringen 2018 påpekade att skolbiblioteken ska tas tillvara för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.
– Man kan säga att situationen var upplagd för en forskningscirkel, det fanns flera intressanta frågor att studera närmare och att diskutera, säger Maria Brännström, VIS verksamhetsledare som i egenskap av forskare (svenska med didaktisk inriktning) engagerat sig som handledare i bibliotekariecirkeln. Och det är vad deltagarna i forskningscirkeln har gjort. Vi presenterar resultatet i en publikation fritt tillgänglig för alla för att vi vill dela med oss av problemställningar, metodiska grepp och iakttagelser. Jag tror många skolbibliotekarier liksom många lärare och skolledare har stort intresse av de frågor vi tar upp.
Maria Gellerts studie som nämndes inledningsvis handlar alltså om hur samverkan mellan bibliotekarie och lärare kan utveckla unga nyanländas MIK-lärande. Källkritik är ett fokus i studien. Inte oväntat utvecklar de deltagande eleverna förmågan att söka digitalt i takt med att de får bättre ämneskunskaper och en mer utvecklad begreppsapparat. Men med den källkritiska förmågan är det annorlunda, den följer inte samma utvecklingskurva. Medan eleverna med hjälp av Wikipedias översättningsfunktioner – som många av dem sätter stort värde på – via sitt modersmål klarar att söka och tillgodogöra sig information om ganska komplexa företeelser i det svenska samhället så är svårigheterna att förstå poängen med källkritik betydligt större för många av dem. Här behövs mycket mer arbete och träning, understryker Maria Gellert. Och om det sker i en miljö av välplanerad samverkan mellan skolbibliotekarierna och lärarna, desto bättre.
Övriga antologiförfattare/cirkeldeltagare och ämnen är Maria Lindroth. bibliotekarie på Mellanhedsskolan (rektorers uppfattning om skolbibliotekens verksamhet), Berit Wijk Tegenrot, skolbibliotekarie på S:t Petri skola (lärares uppfattning om bibliotekariens roll i samband med elevernas gymnasiearbete), Lisa Pedersen, bibliotekarie på S:t Petri skola (elevers uppfattning om skolbibliotekariens arbete, bl a i samband med gymnasiearbetet) och Therese Samuelsson, bibliotekarie och gymnasielärare i svenska på Malmö Idrottsgymnasium (gymnasieelevers digitala läsvanor samt hur skolbibliotekarien kan samverka med lärare för att utveckla elevers digitala läsande).
En forskningscirkel består av en mindre grupp, t ex lärare i ett visst ämne eller medlemmar i ett arbetslag, som under längre tid, oftast mer än ett läsår, tillsammans studerar ett tema under ledning av en forskare. Förutom litteraturstudier och diskussioner ingår att varje deltagare gör en egen studie, som dokumenteras i en uppsats, diskuteras i seminarieform i cirkeln och vanligtvis även publiceras i en slutrapport för att kolleger ska kunna ta del av resultaten. Forskningscirklar är en uppskattad form av kollegialt lärande och ett kraftfullt verktyg för skolutveckling. VIS har under årens lopp planerat och genomfört många forskningscirklar i olika ämnen på uppdrag av skolor eller skolhuvudmän.