18 juni 2020. När gymnasieskolorna slog igen av coronaskäl på senvintern tog en omfattande distansundervisning över. Den har i såväl medier som skolvärld både rosats och risats – och framför allt det sistnämnda, påpekar försteläraren Svante Holmberg i ett debattinlägg i dagens Svenska Dagbladet (18 juni 2020). Orättvist, menar han: ”Distansundervisningen har också utmanat invanda idéer och medfört sociala, pedagogiska och arbetsmiljömässiga fördelar.”
Vårens distansundervisning på svenska gymnasier har kritiserats på flera punkter. Lärarna har saknat erfarenhet. Det är svårt att hålla reda på vad eleverna gör när de sitter hemma och deltar via dator. Hur ska man eliminera fusk vid prov? Och både elever och lärare har klagat på skärmtrötthet.
Men Holmberg har upplevt en annan verklighet i distansundervisningen. Elever som skulle varit hemma pga oövervinnlig trötthet, eller lättare snuva, har nu ändå hakat på hemma vid skärmen. De permanenta hemmasittarna, alltså en grupp elever som av olika psykiska skäl inte mäktar gå till skolan, har troget dykt upp på Holmbergs skärm.
Även Skolverket har rapporterat om högre närvaro än vanligt bland gymnasieelever denna vår.
En intressant iakttagelse av Svante Holmberg gäller just prov på distans. Så småningom kom han fram till att dessa kunde få göras utan begränsningar ifråga om hjälpmedel, inklusive att använda internet (så länge det var eleven själv som utförde provet, får man anta). Detta ledde inte till resultatinflation. Provresultaten blev över lag bara marginellt bättre. Och modellen fick även de provrädda eleverna att delta och uppnå hyggliga resultat.
Läraren Svante Holmberg fann också att hans egen vardag blev mindre sönderhackad och lugnare – nu kunde han ordna sin egen arbetsmiljö och slippa att försöka koncentrera sig i ett arbetsrum delat med andra.
”Ett möjlighetsfönster har öppnat sig”, skriver han. Ja, kanske framtidens skolgång blir en kombination av att gå till en gemensam byggnad vissa dagar och att sitta hemma vid en skärm andra dagar? Det löser nog inte alla skolans problem men kanske några. Plats alltså för eftertanke, experiment och forskning när vi lagt coronaproblemen bakom oss.