23 april 2020. Modeller, framför allt matematiska, är ett verktyg i hanteringen av epidemier. Sedan några dagar pågår i skuggan av coronakrisen en lätt förvirrad kontrovers angående deras värde och användbarhet. Det finns en risk att diskussionen missuppfattas. Vissa kan dra slutsatsen att det bara leder fel att använda modeller i detta och många andra sammanhang. Tre forskare klargör nu modellbegreppet i ett inlägg i dagens Svenska Dagbladet (23 april 2020).
De tre forskarna är Philip Gerlee och Torbjörn Lundh, båda biomatematiker på Chalmers samt Henrik Thorén, vetenskapsfilosof vid Helsingfors universitet. Med utgångspunkten att en modell alltid är en förenkling citerar de britten George Box, en av 1900-talets främsta statistiker som torrt lär ha konstaterat att ”alla modeller är fel, men några är användbara”. Uttalandet sätter fingret på kärnproblemet, nämligen att fungerande modeller alltid måste vara anpassade till sitt ändamål. En viss modell duger inte till allt. De tre påpekar att den enda modell som är i alla avseenden korrekt är den som avbildar verkligheten exakt, t ex en karta i skala 1:1 – alla inser att en sådan karta vore meningslös, och oanvändbar. Kartor i likhet med andra modeller måste vara ändamålsenliga, påpekar skribenterna. En orienterare är inte betjänt av samma sorts karta som en semesterfirare på jakt efter vackra utsikter eller trevliga uteserveringar.
Ett annat tänkvärt påpekande i inlägget är att inte alla modeller är matematiska, dvs består av en uppsättning ekvationer där olika variabler hanteras och specifika data matas in. En modell kan lika gärna vara t ex en verbal beskrivning av hur ett coronavirus knyter an till och profiterar på en cell i människokroppen.
Ett tips till dig som är aktiv undervisare (och det behöver inte nödvändigtvis vara i matematik): Låt eleverna läsa och diskutera de tre forskarnas artikel som en första introduktion till modellbegreppet. Den borde fungera utmärkt för det ändamålet.