1 april 2020. Under tre år ska VIS bistå Östra Göinge kommun i arbetet på att bygga upp en hållfast organisation för skolutveckling i grundskolan. Projektet som startar våren 2020 är ett av VIS största. Dessutom ett uppdrag helt i linje med VIS grundidé: att kombinera kompetens inom utbildningsforskning med praktisk lärarerfarenhet. Hela processen kommer också att analyseras utifrån ett vetenskapligt perspektiv, det som brukar kallas följeforskning.
Östra Göinge vill skapa en organisation för utvecklingsarbetet i kommunens båda högstadieskolor. Men organisation är bara ett medel, kärnan i projektet ligger djupare än så, framhåller Ulrika Olsson som är utvecklingsledare för Östra Göinges grundskolor och förskolor.
Vad är det yttersta syftet med projektet?
– Vi vill skapa en bra, långsiktigt hållbar kultur för skolutveckling, säger Ulrika Olsson. Förutsättningarna här är visserligen goda, och vi har engagerad personal som redan gjort ett stort utvecklingsarbete. Men vi har ändå inte riktigt fått upp farten som vi önskar. Vi behöver någon som ser på oss utifrån och hjälper oss att förstå varför vi inte når ända fram. Gör vi rätt saker?
Ulrika Olsson trycker på betydelsen av vetenskaplig grund i skolutvecklingen. Men den måste gå hand i hand med praktisk erfarenhet från undervisningen och dess förutsättningar.
Är det därför valet föll på VIS?
– Det stämmer. VIS som vi känner till väl sedan länge är förankrat i forskningen men har också en fot inne i skolans värld och det skiljer VIS från de flesta andra aktörer, säger hon.
Är detta ett modellprojekt för VIS?
– Det är precis så här vi inom VIS vill arbeta, säger VIS verksamhetsledare, Maria Brännström. Det vi nu ska göra tillsammans med Östra Göinge ger oss möjlighet att spela fullt ut på alla våra instrument: kunskap om det senaste inom utbildningsforskning, praktisk erfarenhet från skolan och väl beprövade metoder för analys och följeforskning. En av VIS grundidéer är att ställa den typen av kompetens till förfogande för skolor och kommuner som av olika anledningar inte kan, eller kanske inte vill, bygga upp motsvarande resurser på egen hand. Under årens lopp har vi också haft ett särskilt fokus på processledning, ledarskap och organisationsbyggande och det är centralt även i det här projektet. Jag tror därför att många andra skolor och kommuner kommer att vilja följa utvecklingen i Östra Göingeprojektet.
Östra Göinge är en av Skånes mindre kommuner. Hur kommer det sig att en liten kommun kan dra igång ett projekt med denna höga ambitionsnivå?
– Vi har lagt in medel från statens satsning på likvärdig skola i projektet, säger Ulrika Olsson. Vi menar att det är ett bra sätt att använda sådana pengar.
Östra Göinge har två skolor med högstadier, Göingeskolan och Snapphaneskolan. Projektet tar sikte på högstadiet. Det betyder att omkring 500 elever berörs och ett 70-tal personer i personalen, av vilka omkring 50 är lärare medan övriga bl a kommer från kommunens elevhälsa.