5 okt 2019. Varför har vissa svårare för matematik än andra? Bland frustrerade lärare och modfällda elever är det många som bra gärna skulle vilja veta svaret. VIS-medlemmen Ingemar Karlsson har i sin forskning, nyligen presenterad i en doktorsavhandling, försökt kasta ljus över denna välkända fråga som, i likhet med många andra, inte har ett enda enkelt svar. Men att matteskräck och sociala miljöfaktorer finns med i bilden verkar ganska tydligt.
Ingemar Karlsson har doktorerat på orsaker till
matematiksvårigheter hos elever i grundskolan
Ingemar Karlsson startade från grunden med att klarlägga hur utbredda matematiksvårigheterna är. Han tittade då på betygen i området Skåne Nordväst och fann att strax under var tionde elev i åk 9 hade betyget F, vilket är lite bättre än riksgenomsnittet. Det finns också tidigare undersökningar som kommit fram till ett rikssnitt för F-betyget på ungefär var sjätte elev. Under alla förhållanden rör det sig om en betydande andel elever, värd att ägna uppmärksamhet, påpekar Ingemar Karlsson
Förklaringen till deras svårigheter är dock knappast s k dyskalkyli, alltså siffervärldens motsvarighet till dyslexi, något som kan vara medfött eller förvärvat genom sjukdom eller skada. En av flera iakttagelser som talar för denna slutsats är att andelen elever med särskilt utbildningsbehov i matematik (kallas för SUM-elever) men som samtidigt presterar helt normalt i andra ämnen är mycket låg, den ligger på bara någon halv procent.
Så vilka andra förklaringar finns det då? För att få reda på det har Ingemar Karlsson intervjuat både lärare och elever. Dessa båda gruppers förklaringar går isär. De är visserligen överens om att matematikängslan är en huvudpunkt. Men sedan lyfter eleverna främst fram täta lärarbyten och stökig arbetsmiljö medan lärarna i stället pekar på otillräckliga förkunskaper, ointresse och låga arbetsinsatser från elevernas sida, liksom sociala svårigheter i hemmen.
Matematik är svårt och abstrakt, det medger Ingemar Karlsson, men han framhåller samtidigt att förutsättningarna för att lära sig ämnet i hög grad präglas av den sociala situationen i vid mening.
– Elevernas matematikinlärning är till stor del beroende av det sociala nätverk som de tillhör, säger han.
En komponent i det nätverket är vad skolorna gör för att motverka låga betyg i matematik. Ingemar Karlssons studie visar på att skolans svar huvudsakligen är organisatoriskt: särskilda grupper, mindre klasser, extra stöd och extra lärarhjälp. Men det behövs också mer fokus på pedagogiken för de matematiksvaga eleverna. Något oroväckande konstaterar han här att det råder brist på evidens för de pedagogiska metoder som tillgrips för att stödja just denna kategori. Mer forskning behövs, således.
Här kan du höra hur Ingemar Karlsson utvecklar sina tankar om matematiksvårigheter i en SVT-intervju 12 september 2019.
Ingemar Karlsson disputerade i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet den 6 september 2019. Avhandlingen har titeln Elever i matematiksvårigheter. Lärare och elever om låga prestationer i matematik och här kan du läsa den i sin helhet. VIS gratulerar den nyblivne doktorn.